Nyhetsredaktioner att lita på under supervalåret!

Vad är skillnaden mellan procent och procentenhet? Det är en viktig fråga under ett valår. Därför har Mattecentrum testat journalister från de mest tongivande nyhetsredaktionerna i procenträkning i årets omgång av Mattekampen – en årlig tävling i matematik mellan Sveriges makthavare. Vilka nyhetsredaktioner kan vi lita på? Vi har topp fem-listan!

 

Under 2014 anordnas allmänna val på fyra nivåer: till EU-parlamentet, riksdagen, landstingen och kommunerna. Detta inom loppet av 112 dagar. I media kommer statistik att publiceras mer eller mindre dagligen. Vad är då skillnaden mellan att Miljöpartiet går upp en procent eller med en procentenhet? Förstår alla journalister procent? Kan vi lita på att media rapporterar rätt?

Vi på Mattecentrum testar årligen matematikkunskaperna bland Sveriges olika makthavare i tävlingen ”Mattekampen”. 2012 och 2013 stod tävlingen mellan Sveriges riksdagsledamöter.

Till årets omgång av Mattekampen har Mattecentrum bjudit in Sveriges mest tongivande nyhetsredaktioner för att testa deras pålitlighet under supervalåret. Redaktionerna fick nominera var sin journalist till tävlingen. De deltagande journalisterna fick sedan under begränsad tid lösa fem stycken uppgifter under överinseende från en person från Mattecentrum. Med tanke på opinions- och statistikrapportering under supervalåret handlade alla uppgifter i tävlingen om politik, val och procenträkning.

Här följer de fem mest pålitliga redaktionerna under supervalåret 2014:

1. GP - Linus Hugo
1. Metro - Mathias Gerdfeldter

3. SVT - Lotta Sima
4. Aftonbladet - Joachim Kerpner
5. DN - Maria Gunther

De båda förstapristagarna svarade rätt på alla uppgifter. Deltog i tävlingen gjorde även Sydsvenskan, SvD, Ekot, DI, TT och TV4 Nyheterna. Samtliga deltagare nådde upp i godkäntnivå och kan därmed anses vara pålitliga i sin rapportering.

Testa dig själv! Ladda ner en PDF med frågorna och svaren

Metro 2014-03-24: Metros Mathias Gerdfeldter vann Mattekampen 

Nu finns vi i Skövde!

Mattecentrum startade upp i Skövde igår (tisdag 11 mars). Skövde är vår 25:e stad och räknestugan är nummer 68 i ordningen. På plats i Västerhöjds lokaler fanns fyra volontärer, alla från Högskolan i Skövde för att träffa eleverna.
 
Såväl elever från gymnasiet och vuxenutbildning kom dit och svar på frågor gällande alla möjliga tal från matte 1 till de svåraste talen i matte 5. Alla eleverna supernöjda och tänker komma förbi nästa vecka igen. Skoj! 
 
Media kom också dit:
TV4 Skaraborg  , Skaraborgs Allehanda och Skövde Nyheter.
 
 
Mattecentrums räknestuga finns på Västerhöjd, i salarna ET 160 + 161.
 
Hjärtligt välkomna dit nästa vecka!
 
 
/Jakob Thorselius, Verksamhetsutvecklare

Tack för matten, Sofia Kovalevskaya!

Sofia Kovalevskaya föddes i Moskva 1850 och var dotter till Vasily Korvin-Krukovskys. I och med att Sofias föräldrar hade en framstående ställning i det ryska samhället fick Sofia och hennes syskon hemskolning av privatlärare. En ynnest som var få förunnat under mitten av 1800-talet, speciellt för flickor. Tack vare detta hittade hon sin fascination och passion för matematiken som kom att vara en del av hennes liv. I sin självbiografi skriver hon följande (fritt översatt):

"Dessa koncepts mening kunde jag ju naturligtvis ännu inte förstå mig på, dock sporrade de min fantasi. De gav mig en vördnad för matematiken, som en upphöjd och mystisk vetenskap, som öppnar upp nya fantastiska världar för de som är invigda. Världar som är onåbara för vanliga dödliga."

Sofias vilja att förstå och lära sig matematik gick ut över hennes andra sysslor varvid hennes far förbjöd henne från att studera matte. Men när professor Tyrtov, en granne till familjen, lämnade över en lärobok i fysik som han själv hade skrivit kunde Sofia studera matematik igen i hemlighet under täcket när alla trodde att hon sov. Tyrtov kom till insikt över Sofias potential och började ett övertalningsprojekt mot hennes far som varade flera år och gick ut på att hon skulle få lära sig mer om matematiken.

För att kunna åka utomlands och studera tvingades Sofia gifta sig och inledde därför ett skenäktenskap med paleontologen Vladimir Kovalevskij. Det var inte accepterat för en ung kvinna att leva själv utan sin familj eller makes godkännande.

1869 kom hon till Heidelberg med intentionen att studera på universitetet. Efter en mödosam övertalningsperiod fick hon universitetets ledning att gå med på att hon skulle få sitta med på föreläsningar inofficiellt. Det var inte tillåtet för kvinnor att bli antagna till högre utbildning vid denna tid.

Stora namn inom matematiken och naturvetenskapen har slagits för Sofia. För att världen skulle få se hennes matematikbegåvning, "trots" hennes kön. Personer som Weierstrass, Königsberger, Kirchoff, Mittag-Leffler, Chebyshev har alla försökt hjälpa henne så hon skall få kunna göra det hon vill och inte bli begränsad av samhällets normer.

Genom ett liv av prövningar blev hon den första kvinnliga professorn i norra Europa, den första kvinnliga matematikprofessorn, den tredje kvinnan att hålla en plats på ett europeiskt universitet. Sofia vann en del priser för sitt arbete.

1891, vid toppen av sin karriär, dör hon blott 41 år gammal i Stockholm i följderna av en influensa samt lunginflammation.

Tidigare i serien

Tack för matten, Johann Carl Friedrich Gauss!
Tack för matten, Ada Lovelace!
Tack för matten, Archimedes från Syrakusa!

Mer av läxläsning och mindre av tv-spel

Som gammal gamer har jag lagt åtskilliga timmar på att spela datorspel. För många timmar enligt mina föräldrar. Det började på 8086:an tidigt 80-tal, fortsatte upp på 286:an, 386:an sen fick vi en Amiga där hemma och så fortsatte utvecklingen hela vägen till datorn jag har hemma nu. Spelen idag på min speldator (som tyvärr inte har startats upp på alldeles för länge) begränsas till diverse strategispel.

Många gånger började spelandet tidig kväll, timmarna gick skitsnabbt och plötsligt var klockan alldeles för sent. När jag har suttit länge och spelat är jag ofta vimmelkantig - behöver tid för att landa... för att slappna av... för att kunna somna. Hade jag lagt samma tid framför en bok, med vänner eller framför TVn så hade jag somnat i halvtid. Spelen trollband mig.

”Jag tror att vi kommer behöva ha mer av läxläsning och mindre av tv-spel. Särskilt för pojkarna” sade Moderaternas utbildningspolitiske talesperson Tomas Tobé i förra veckan.

Ganska snabbt drog drevet igång. Tomas Tobé målades upp som gammeldags och det viftades med ord som moralpanik och populism. Snabbt började fördelarna med datorspelandet att radas upp - man lär sig engelska, man får en sysselsättning som inte är kopplad till sprit och att hänga på stan, man umgås men på 2000-talet.

Detta är väl inget som Tomas varken förnekar eller argumenterar emot?

Jag är fett tacksam att mina föräldrar ryckte ut sladden ibland (så länge jag fick spara spelet först) för att förhöra mig på läxan. Jag är tacksam över att de sa till mig att gå och lägga mig. Jag är tacksam för att de begränsade mitt gamande för jag har en stark beroendepersonlighet - älskar jag något har jag svårt att sätta stopp.

Hade jag inte haft någon som sa till mig att det räckte hade jag utan problem suttit och lirat nätterna igenom fram till att skolan startade. 

Min beroendepersonlighet har varit till gagn i mitt yrkesliv men fortfarande måste jag tänka på att rycka ut sladden ibland, att sätta stopp och gå och lägga mig. Denna gång handlar det om jobb istället för spel.

Att Tomas Tobé tar upp detta handlar inte om populism - tvärtom, han visar ansvar när han säger det som alldeles för få gör. Det handlar om civilkurage, något som saknas i valtider. Klart kidsen ska lira datorspel eller syssla med sina hobbies men inte så att det går ut över deras framtid. Man kan göra både och men människor (unga såväl som vuxna) behöver gränser och stöd.

Mer av läxläsning och mindre av tv-spel. Särskilt för pojkarna. Detta gällde 1980-nånting och det gäller nu.

Johan Wendt, grundare och ordförande Mattecentrum