Tack för matten, Kalif Harun al-Rashid!

Kalif Harun al-Rashid (763-809) styrde över Abbasiderkalifatet mellan år 786 och 809 och var väldigt intresserad av vetenskap. Under sin regeringstid lät han lägga grunden för "Bayt al-Hikma", "Vishetens hus" på svenska, i Bagdad.
 
Vishetens hus kom att bli ett stort kunskapsnav. Här samlades vetenskapsmän inom olika discipliner och ägnade sig åt forskning och utbildning. Här pågick det också ett enormt arbete att översätta antika verk till arabiska. Många stora grekiska verk översattes till arabiska men även antika verk skrivna på medeltida kinesiska, fornpersiska, sanskrit och syriska översattes. Det översättningsarbete som gjordes i Vishetens hus är en mycket viktig del i kunskapsbevarandet. Många verk som förstördes tillsammans med biblioteket i Alexandria lever fortfarande vidare tack vara att de har översatts i Vishetens hus.
 
Under de efterföljande kaliferna Al-Amin (809-8013), Al-Ma'mun (813-833), Al-Mu'tasim (833-842), Al-Wathiq (842-847) och Al-Mutawakkil (847-861) har Vishetens hus sin uppgång, sina glansdagar och sin nedgång. Dessa kalifer bekände sig till mu'tazili, en islamsk förnuftsbaserad teologi som lägger stort fokus vid den enskilda människans kunskapsinhämtning.
 
Många personer av betydelse för utvecklingen av vår kollektiva kunskap har studerat vid Vishetens hus, en av dem är al-Khwarizmis som lagt grunden till algebran. Vi kommer att återkomma till al-Khwarizmis under kommande inlägg i den här serien. Efter kalif Al-Mutawakkils regim dalade Vishetens hus ställning kraftigt då man började överge mu'tazili-tolkningen av islam.
 
Både Bagdad och Vishetens hus totalförstördes under den mongoliska belägringen 1258 som under ledning av Hülegü Khaan. Naturvetaren Nasir al-Din Tusi lyckades rädda 400 000 texter ur biblioteket och föra dem i säkerhet innan belägringen.
 
 
Tidigare i serien
 
Tack för matten, Abraham de Moivre!

Tack för matten, Abraham de Moivre!

 
Abraham de Moivre (1667-1754) var en fransk matematiker som är mest känd för sitt arbete med komplexa tal samt sannolikhetslära. Inom komplexanalysen tog han fram följande samband: (cosx+isinx)^n=cos(nx)+isin(nx) som på ett snyggt sätt binder samman de komplexa talen med trigonometrin. Sambandet används för att kunna beräkna olika potenser av komplexa tal samt kunna finna rötter till komplexa ekvationer av typen z^n=1 där z är ett komplext tal.

Utöver sitt arbete med komplexa tal arbetade de Moivre med sannolikhetslära och publicerade en artikel om normalfördelningen av dödligheten över olika åldrar. Ett arbete som nu ligger till grund för hur försäkringsbolagen ställer upp villkor för livförsäkringar.

En fascinerande och skrämmande anekdot rörande de Moivre är det faktum att han räknade ut sin egen dödsdag och prickade rätt (!). Han gjorde observationen att han behövde sova 15 min extra varje natt. Genom att göra antagandet att han skulle dö när han sov 24 h kunde han då beräkna när det skulle ske, den 27 november 1754. Vilket också blev hans dödsdag.

Om Abraham de Moivre på Wikipedia

 

/Charley Gustavsson, Stockholmsansvarig på Mattecentrum