Tack för matten, Mary Cartwright!

Mary Cartwright (1900 - 1998) var en engelsk matematiker vars arbete med helfunktioner och dynamiska system blev banbrytande.
 
Under sina doktorsstudier arbetade hon med att analysera rötterna till helfunktioner. En funktion sägs vara hel om den är analytisk i hela det komplexa talplanet, dvs att funktionens komplexa derivata existerar kring en godtycklig vald punkt i det komplexa talplanet. Under detta arbete kom Mary i kontakt med matematiken John Edensor Littlewood som hon sedan kom att arbeta mycket med.
 
1936 började hon jobba med ett problem rörande en typ av differentialekvationer som uppstod då Department of Scientific and Industrial Research gjorde olika modelleringar inom radio- och radarsändningar. Område var nytt för henne så hon sökte upp Littlewood för att tillsammans med honom tackla problemet. Efter mycket arbete, som stundom såg ut att bli fruktlöst, lyckades de att komma till insikt över problemet. De blev först med att analysera ett dynamiskt system med kaos. Vad de såg var ett fall av det som sedan har kommit att kallas "the butterfly effekt" eller fjärilseffekten - att väldigt små förändringar av begynnelsevärden ger helt olika slutresultat.
 
Mary blev den första kvinnliga matematiken att bli invald i The Royal Rociety, Storbritanniens vetenskapsakademi. Likaså blev hon den första kvinnliga matematiken att bli tilldelad Sylvester-medaljen vilken är en utmärkelse som delas ut vart tredje år till personer som gjort stora landvinningar inom matematik.
 
 
Tidigare i serien
Tack för matten, Gösta Mittag-Leffler!
Tack för matten, Kalif Harun al-Rashid! 
Tack för matten, Abraham de Moivre!

Tieto skänker en stor julgåva till Mattecentrum

Vi på Mattecentrum är oerhört glada över den stora juldonation vi nu mottagit från Tieto! Nu får vi möjlighet att hjälpa ännu fler barn och unga med matematik, i våra räknestugor och på www.matteboken.se!
 
Tieto är Nordens största IT-tjänsteföretag och erbjuder helhetslösningar för näringsliv och offentlig sektor samt produktutvecklingstjänster inom kommunikations- och inbyggd mjukvaruteknologi. Tieto grundades 1968 och har huvudkontor i Helsingfors. Bolaget har cirka 15 000 anställda i över tjugo länder.

Läs mer här om Tieto här 

Tack för 2013!

Förra veckan körde vi den sista räknestugan för 2013! Nu tar vi och våra volontärer jullov men är tillbaka med ännu mer engagemang inför våren igen den 13:e januari!
 
Höjdpunkter under året:
 
- Konvent i 5 städer (Göteborg, Stockholm, Lund, Uppsala och Västerås) med drygt 1300 elever.
- 350 aktiva volontärer under året
- 4000 elever i våra räknestugor regelbundet
- 64 räknestugor varje vecka i 24 städer!
 
TUSEN TACK FÖR ETT FANTASTISKT 2013 - alla elever och fantastiskt volontärer!
 
Här kommer ett bildregn.
 
 
 
 

 
Tack till fotograf: Erik Thor
 
 
 

Tack för matten, Gösta Mittag-Leffler!

Gösta Mittag-Leffler (1846-1927) var en svensk matematiker som arbetade primärt med funktionslära och då komplexa funktioner. Han pluggade på Uppsala universitet och kom sedan att bli den första professor i matematik på Stockholms högskola (som senare blev Stockholms universitet).
 
Gösta förespråkade starkt att kvinnor skulle ha samma rättigheter som män. Detta tog sig bland annat uttryck i att han var en drivande kraft bakom att Sofia Kovalevskaya blev utnämnd som professor i matematik i Stockholm. Hon blev den första kvinnliga professorn i matematik i hela världen. 
 
1903 satt Gösta i Nobelpriskommittén och såg till att Marie Curie blev tilldelad Nobelpriset i fysik tillsammans med sin make.
 
En vandringssägen gör gällande att det är på grund av Mittag-Leffler som det inte delas ut något Nobelpris i matematik. Det sägs nämligen att Alfred Nobel var romantiskt intresserad av en kvinna som hette Signe Lindfors. Men Signe, hon hade blott ögon för Gösta Mittag-Leffler hon. Gösta gifte sig med Signe, och just därför kommer aldrig någon någonsin få ett nobellpris i matematik. Sådana kan kärlekens spelregler te sig.
 
(Det bör nämnas att det saknas historiska dokument på att detta triangeldrama var den primära orsaken till att det inte finns något Nobelpris i matematik.)
 
Gösta och Signe fick aldrig några barn. Ur Makarnas tillgågnar bildades en stiftelse, som gagnar matematik och har hand om skötseln av makarnas hus i Djursholm. I huset driver idag Institut Mittag-Leffler ett matematiskt bibliotek, och där finns arbetsplatser för forskare i matematik från hela världen. Institutet drivs idag av Kungliga vetenskapsakademien.
 
Tidigare i serien
 
Tack för matten, Kalif Harun al-Rashid! 
Tack för matten, Abraham de Moivre!

Nationella prov i matte i nästa vecka!

Här kommer några tips från oss inför det nationella provet!
 
  • Gå igenom gamla prov och se vilken typ av uppgifter som brukar komma.
  • Försök att fokusera på de vanligaste lösningssätten som går att använda på många typer av uppgifter.
  • Pankikplugga inte. Ta det lugnt!
  • Var utvilad när provet är. 
  • Ta med sig en vattenflaska och en frukt till provet. 
  • Var i god tid så att man inte behöver vara stressad när provet sätter igång. 
  • Börja med att läsa igenom de olika frågorna så man kan bilda sig en uppfattning av vilka frågor som kommer ta tid och vilka som går fort så man kan disponera sin tid bra. 
  • Läs igenom uppgifterna noga. 
  • Viktigt med tydliga och väl strukturerade redovisningar, en metod är att ha följande delar "Detta vet jag", "Detta söker jag", "Detta behöver jag" som guide till problemlösningsdelar. 
  • Viktigast är ändå att våga försöka svara på uppgifterna. Tro på dig själv, vi på Mattecentrum tror på dig och håller våra tummar för att det skall gå bra för dig när du sitter och gör ditt prov.
 
Kolla in:
 
Lycka till!
/Rasmus och Charley på Mattecentrum

Tack för matten, Kalif Harun al-Rashid!

Kalif Harun al-Rashid (763-809) styrde över Abbasiderkalifatet mellan år 786 och 809 och var väldigt intresserad av vetenskap. Under sin regeringstid lät han lägga grunden för "Bayt al-Hikma", "Vishetens hus" på svenska, i Bagdad.
 
Vishetens hus kom att bli ett stort kunskapsnav. Här samlades vetenskapsmän inom olika discipliner och ägnade sig åt forskning och utbildning. Här pågick det också ett enormt arbete att översätta antika verk till arabiska. Många stora grekiska verk översattes till arabiska men även antika verk skrivna på medeltida kinesiska, fornpersiska, sanskrit och syriska översattes. Det översättningsarbete som gjordes i Vishetens hus är en mycket viktig del i kunskapsbevarandet. Många verk som förstördes tillsammans med biblioteket i Alexandria lever fortfarande vidare tack vara att de har översatts i Vishetens hus.
 
Under de efterföljande kaliferna Al-Amin (809-8013), Al-Ma'mun (813-833), Al-Mu'tasim (833-842), Al-Wathiq (842-847) och Al-Mutawakkil (847-861) har Vishetens hus sin uppgång, sina glansdagar och sin nedgång. Dessa kalifer bekände sig till mu'tazili, en islamsk förnuftsbaserad teologi som lägger stort fokus vid den enskilda människans kunskapsinhämtning.
 
Många personer av betydelse för utvecklingen av vår kollektiva kunskap har studerat vid Vishetens hus, en av dem är al-Khwarizmis som lagt grunden till algebran. Vi kommer att återkomma till al-Khwarizmis under kommande inlägg i den här serien. Efter kalif Al-Mutawakkils regim dalade Vishetens hus ställning kraftigt då man började överge mu'tazili-tolkningen av islam.
 
Både Bagdad och Vishetens hus totalförstördes under den mongoliska belägringen 1258 som under ledning av Hülegü Khaan. Naturvetaren Nasir al-Din Tusi lyckades rädda 400 000 texter ur biblioteket och föra dem i säkerhet innan belägringen.
 
 
Tidigare i serien
 
Tack för matten, Abraham de Moivre!

Sverige tappar i PISA 2012

Idag kl 11 presenterades resultaten från PISA  (Programme for International Student Assessment), en internationell undersökningen som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsning och naturvetenskap. 65 länder deltar i undersökningen.

Sverige tappar placeringar i alla ämnena. Vi är nu sämst i norden. Sverige har störst resultatförsämring av alla OECD-länder. Svenska elever lär sig mindre idag än för 3, 6 och 12 år sedan. Vi ligger nu under genomsnittet i alla ämnen. Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, menar att resultatförsämringarna kan bero på att eleverna får för lite aktivt stöd i undervisningen.

Vi återkommer inom kort med en analys av resultaten.


Se presskonferensen på svd.se

Ladda ner en sammanställning på oecd.org

Pressmeddelande från Skolverket