Mattecentrums blogg

Så har statistik kommit för den första årskullen som gått ut grundskolan med det nya betygssystemet. Vid en första anblick finns det korn av glädje. Pojkar, som generellt sett alltid presterat sämre än flickor, gör en rekordstor ökning av sitt genomsnittliga meritvärde med 2,6 poäng till 202,1 poäng. En ökning 1,3%. Tjoho säger vi. Verkligen toppen. Pojkar har länge blivit åsidosatta och att de presterar sämre än flickor i det systemet vår skola är anpassad till har blivit en accepterad verklighet vilket är en skam men inget som höjs några röster för.

 

Elevgrupp	Genomsnittligt meritvärde (max 320)	Andel med gymnasiebehörighet
Svensk bakgrund	217,8	91,1 %
Föräldrar födda utomlands	209,0	85,7 %
Invandrat till Sverige före skolstart	210,6	86,6 %
Invandrat till Sverige efter skolstart*	162,4	52,0 %
Nyinvandrad de senaste fyra åren	123,4	27,8 %
Totalt	212,8	87,6 %
* Även nyinvandrade elever ingår i gruppen

 

Kraven på att få högsta betyg i matematik verkar ha förändrats grovt, 10,7 % av eleverna fick betyg A och förra året fick 13,7 procent MVG i slutbetyg. Vad beror detta på? Jag tror inte på ett så grovt kunskapstapp utan misstänker snarare att kraven har ökat. Skulle gärna få uppföljning på varför det är så här.

 

Det jag blir så bekymrad över efter att ha läst siffrorna är att endast 52 % av barnen som invandrat till Sverige efter skolstart har gymnasiebehörighet när de går ut högstadiet. Här måste till mer resurser, vi kan inte låta barn komma hit och sen inte ge dem de förutsättningar de behöver för att kunna skaffa sig en utbildning och senare få ett jobb och på sikt komma in i samhället. Det måste satsas mer på läxhjälp, extraundervisning, sommarskola och till och med helgskola om det är det som behövs. Det är ingen slumpa att hälften av Mattecentrums besökare har rötterna i andra länder och att 16% av alla våra elever i Stockholm pratar somaliska med sina föräldrar. Barnen och ungdomarna vet om att de behöver ökat stöd. De som inte verkar veta det är vi vuxna.

 

Med Mattecentrum får kidsen kontakt med personer som har gått igenom svenska utbildningssystemet till högsta nivå, personer som efter ett tag träder in i ett informellt mentorskap. De får en vettig fritidssysselsättning, våra elever får även en högre studiemotivation och de får träffa människor från andra delar av samhället på en neutral mark.... och ja just det... de får även en kraftig ökad kunskap i matematik och ett ökat intresse för ämnet.

 

/Johan Wendt, grundare och ordförande för Mattecentrum

 

 

Igår hade vi celebert besök på Ärvingeskolan i Kista. 26 elever pluggade matte med 5 volontärer... och med Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Jättekul tyckte både vi och kidsen. Nu håller vi tummarna för att Fredrik Reinfeldt också vill hälsa på oss!

Nu är det 16 år (shit vad snabbt det har gått) sedan jag 1997 stegade in på LTH och påbörjade min utbildning till civilingenjör. 4,5 år senare så stegade jag ut och var klar. Fortfarande visste jag inte vad jag ville bli. Min utbildning var absolut inget aktivt val, det var ett fullständigt passivt val. Jag hade haft lätt för matte och fysik under gymnasietiden och det i kombination med att jag alltid hemifrån hade hört att jag skulle bli ingenjör gjorde att så blev det. Jag visste inte vilka jobb jag skulle kunna få, jag visste inte vad utbildningen skulle innehålla. På den tiden brydde jag mig heller inte, jag ville bara flytta till Lund och ta del av studentlivet.

Jag ångrar inte min utbildning. Som civilingenjör har jag blivit expert i problemlösning och att inhämta och analysera ny information. Ingenjörer kan nästan jobba med vad som helst. Nästan. Jag ångrar alltså inte min utbildning men idag hade jag valt något annat… tror jag. Kanske inte. Jag hade nog valt en annan civilingenjörsinriktning. Hade jag känt till Berghs school of communication hade jag kanske läst där… om jag hade vågat…. om jag hade vetat, vetat vad jag faktiskt ville göra när jag blir stor. Jag vet inte idag vad jag vill göra när jag blir stor, kanske jobba med kommunikation? Det tycker jag ju är roligt och det är jag ju duktig på. Samtidigt så älskar jag att lösa problem ju och det är jag expert på i och med min ingenjörsutbildning.

Idag pratade jag med en före detta elev från Mattecentrum. En elev som jag verkligen älskar och ser som min lillasyster. Jag blev konfunderad över en sak, tidigare har hon kommit in på läkarprogrammet… jag tänkte spontant att det inte passade henne då hon är så kreativ och så extremt utåtriktad och inte känns som en person som ska ha ett så uppstolpat yrke som jag tycker att läkaryrket är… samtidigt tror jag på att alla människor ska få följa sina drömmar utan att äldre som gjort en massa misstag ska försöka hindra nästa generation från att få göra sina. Planen var att hon skulle börja nästa år.

Idag fick jag höra att nu hade hon tänkt om. Handelshögskolan it is istället. Bättre tänker jag och hurrar och hejar på henne. Hejat och hurrat hade jag i och för sig gjort vad hon än hade valt. Det kommer att gå bra för henne vad hon än väljer att göra i livet. Hon är duktig, ambitiös, varm och snäll. Då går det bra. Nästan alltid.

Samtidigt så är det ett så klassiskt val. Läkare eller Handels. Vad ska hen välja? Hen har toppbetyg så hen kan komma in på båda. Då måste hen ju in på något av det. Annars är ju betygen bortkastade. All svett, alla tårar och alla timmar förgäves?

Jag önskar, hoppas och vill att alla som läser till läkare eller ekonom på Handels gör det för att det är exakt det de vill och inte för att de kan. Samtidigt så träffar jag SÅ många ungdomar som bara ser de två alternativen. Varför? Utbildningarna och vad det leder till har ju bara två saker gemensamt. De kräver höga betyg och man får en fet lön efteråt.

Gör alla som sitter fast i läkar/handels-fällan verkligen ett aktivt val eller är det ett passivt val? Har de verkligen fler alternativ att välja mellan eller är de bara dessa två att välja på – bara för att de kan?

En tjej jag kände under Lundatiden hade dessa betyg, hon hade maximalt i allt. Hon fick stipendium till att börja plugga på Harvard och hon kunde bli top dog på både läkarutbildningen och på Handels. Det blev aldrig så. Hon älskade Indiana Jones och läste istället till arkeolog. Senast jag hörde från henne typ 1999 var hon på väg till en utgrävning i Grekland. Aktivt val? Jajemensan. Jag var jätteavundsjuk för att hon visste vad hon ville bli.

En snubbe som jag kände under samma tid drömde alltid om att han skulle bli pilot. Hans föräldrar förväntade sig något annat. Efter ett par år i yrkeslivet så lämnade han och läste till pilot. Idag jobbar han som det.

Mitt råd till alla unga och äldre som ska påbörja sin utbildning är välj själva. Inte vad samhället, betygen eller familjen förväntar sig. Välj efter att göra något som ni tycker är spännande, något som ni får ett jobb inom och något som ni vill jobba inom. Känn inte att ni måste läsa något för att ni kan det.

Kom ihåg att om det inte blir rätt så är det inte hela världen. Bara att välja om. Det är ok. Det löser sig.

/Johan Wendt, grundare och ordförande på Mattecentrum

Idag har vi äran att få styrelsen på besök på kontoret, det är nämligen dags för första styrelsemötet sedan sommaren. Vi ser fram emot ett spännande och framgångsrikt möte. De senaste tillskotten till styrelsen är:

Seher Yilmaz

Seher Yilmaz har tidigare varit ordförande för Sveriges Elevkårer och LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Idag jobbar hon som konsult inom public affairs.

Katarina Stensson

Katarina Stensson är snart färdig Civilingenjör i Teknisk fysik, och driver organisationen Womengineer för att inspirera fler tjejer att välja ingenjörsyrket.

Emma Knaggård Wendt

 

Emma Knaggård Wendt, Entreprenör och tidigare styrelseordförande för nätverket YEoS. Har din bakgrund och utbildning inom kommunikationsvetenskap. Kommer tidigare från organisationen Ung Företagsamhet.

Ashoka är ett världsomspännande nätverk som väljer ut världens främsta sociala entreprenörer och ger dem stöd i sitt arbete. Deras grundare, Bill Drayton (se bild nedan) är personen som en gång i tiden uppfann begreppet socialt entreprenörskap.

För andra året i rad har Mattecentrum tagit temperaturen på Sveriges riksdagsledamöters matematikkunskaper. Vem i riksdagen besitter de starkaste kunskaperna i ämnet?

Ledamöterna utmanades att lösa fem uppgifter på högstadie- och gymnasienivå. 47 ledamöter lämnade in sina svar.

Fjolårets vinnare Rickard Nordin (C) placerade sig återigen i topp. Denna gång fick han dock dela förstaplatsen med Ylva Johansson (S). Båda hade alla rätt och gav matematiskt korrekta lösningar samt alternativa lösningsmetoder.

5-i-topp på matte i Sveriges riksdag:

1. Ylva Johansson, Socialdemokraterna

1. Rickard Nordin, Centerpartiet

3. Christer Akej, Moderaterna

4. Pia Hallström, Moderaterna

5. Ulrik Nilsson, Moderaterna

Hitta matteuppgifterna som riksdagsledamötena fick lösa här (och facit!).

Efter att det framkommit att elever återigen utsatts för penalism på Lundsberg så stängdes skolan tillfälligt ner av Skolinspektionen. Strykjärnshistorian var spiken i kistan efter en serie av mobbning, kränkningar och misshandel. Idag fick dock skolan tillåtelse, av Förvaltningsrätten, att öppna upp igen under tiden den juridiska processen pågår. Om skolan ska stängas permanent eller öppnas upp igen avgör den slutgiltiga prövningen.

 

Jag tycker att inga skolor där barn far illa ska vara öppna. Skolan ska vara en trygg miljö och ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. Detta oavsett vad föräldrarna till eleverna har för månadsinkomst.

 

Själv gick jag i högstadiet på Perstorps centralskola, där rånades elever av andra elever, barn fick huvudena nedkörda i använda toaletter, misshandel var regel inte undantag för många, en elev fick tårgas sprutat i ansiktet, en i min klass blev slängd i ett vattendrag i mars månad osv osv. Det värsta som hände mig var några sparkar i huvudet som resulterad i blåtiror och näsblod, jag kom enkelt undan jämfört med andra. Jag har försökt tvätta bort de flesta minnena från denna tiden som jag betraktar som den värsta i mitt liv. Tillråga på allt så var skolans undervisning katastrofal. Rektorn beslutade till exempel att ingen undervisning skulle ges i särskild engelska eftersom det saknades elevunderlag att fylla en hel klass. Jag som flyttade dit i 8:an och har en mamma som är engelsklärare och var flytande på språket och fick sitta och "lära mig" vad häst och hund hette på engelska hela högstadiet.

 

Var det snack om att skolan skulle stängas ner? Nej! Perstorp är en arbetarort. Utbildningsnivån är så låg den kan bli. Vi var 3 personer från min högstadieklass som gick vidare till studieförberedande program på gymnasiet. Det var inte en själ som brydde sig om hur barnen behandlades på skolan. Rektorer och lärare tvingade mobbare och offer att "ta i hand" och bli sams. Det blev inga löpsedlar på Aftonbladet, ingen rektor som blev avsatt, inget drev av samhällsdebattörer som rasade.

 

Alla som rasar som Lundsberg idag, vart var ni 1993 när jag brukade sjukanmäla mig för att jag inte vågade gå till skolan? Jag upplever det som att de flesta som vill att Lundsberg ska stängas ner drivs av en avsky mot människorna som går och har gått på skolan. Det verkar inte handla om att skydda barnen. I så fall skulle Perstorps centralskola vara stängd sedan länge.

 

Exemplen på skolor där barn far illa kan finnas i hundratal.

 

Stäng ner Lundsberg om barnen far illa men stäng även ner skolorna där barnen kommer från mer socioekonomiskt utsatta miljöer. Tolerera inte att barn från utsatta hem ska få gå i skolor som är direkt farliga.

 

/Johan Wendt grundare och ordförande för Mattecentrum

"I de tio kommuner med sämst skolresultat förekommer inte läxhjälp med skatteavdrag, så kallad läxrut." Så inleder Agenda sin onlineartikel om läxrut. Läxrut används i kommuner som redan presterar bra i skolan och inte tvärtom. Jättetrist såklart men förvånande? Inte det minsta. Läxruts vara eller icke vara är inte vad som ska diskuteras här utan snarare vad kommunerna kan göra. Det finns nämligen resurser som är helt gratis. HELT GRATIS!

Vi på Mattecentrum ger som bekant gratis läxhjälp i 21 städer (fler på gång) men via nätet så ger vi också stöd nämligen via Matteboken.se. En normal månad är 150 000 (!) barn, unga och några vuxna inne och pluggar på sidan. Här kan man se på över 700 videolektioner (som har setts 3,5 miljoner gånger), ställa frågor i vårt forum (som har gjorts 10.000-tals gånger), läsa teori eller göra övningsuppgifter. Inom kort kan man även räkna direkt på sajten och sidan kommer även att bli mer interaktiv. Vi ska nämligen snart släppa sidans största uppdatering sedan lanseringen i slutet av 2009. 

 

 

 

Denna tjänst kan alla kommuner berätta för sina barn utan att det kostar något. Vissa gör det andra gör det inte.

Det här är de 10 kommuner med sämst skolresultat enligt Dagens Samhälles undersökning;

Bjurholm

Ragunda

Vilhelmina

Färgelanda

Hofors

Bjuv

Degerfors

Ljusnarsberg

Flen

Skinnskatteberg

I alla dessa kommuner har vi marknadsfört Matteboken.se i samma utsträckning, eftersom vi har begränsad budget kan vi inte köpa något utrymme men har arbetat med att skicka ut information till kommunerna dels via mail dels via papper. Vi har uppmanat kommunerna att kommunicera ut Matteboken.se till sina elever. Vissa gör det, andra struntar i det. Vi ska nu välja att lyfta fram de kommuner som faktiskt gör ett bra jobb och kommunicerar ut de gratis alternativ som finns till sina elever.

 

Dessa kommuner: Flen, Vilhelmina, Hofors och Bjuv har ett väldigt högt antal elever på som pluggar med oss online. Flera av dessa kommuner är till och med kraftigt överrepresenterade i förhållande till hur stora de är.

 

Dessa kommuner är överrepresnterade för att lärare och kommunpersonal hjälps åt att berätta för sina elever vilka former av stöd det finns.

Jag vill säga tack till er för att ni bryr er. Många klagar och hittar problem, ni hjälper till att lösa dem.

/Johan Wendt grundare och ordförande av Mattecentrum som sommaren 2009 satt i en svettig källare och slet med första versionen av matteboken.se