Mattecentrums blogg

Läxhjälpsdebatten har legat och pyrt hela året och förslag har lagts på båda sidor av det politiska mittstrecket. I januari valde regeringen att ge oss på Mattecentrum stöd och Moderaterna i Stockholm vill ge läxhjälp till barnen via fritidshemmen. I tisdags morse fattade glöden eld när det rapporterades om att läxhjälpsföretagen har fått en rejäl ekonomisk skjuts i och med rut-avdraget. Skolverkets generaldirektör Anna Ekström oro över mätningar som visar att föräldrars val att utnyttja avdraget ger skillnader i barnens resultat gjorde inte frågan mindre infekterad.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är överens om fortsättningen: pengarna som spenderas på rut-avdraget bör läggas på skolan och gör större nytta där. Läxhjälp efterfrågas eftersom skolan är underbemannad.

Här har lärarförbunden delvis fel, anslagen per elev har nämligen ökat från 55.400 kr per elev år 2000 till 87.500 kr per elev 2011. Det satsas alltså mer pengar per elev än någonsin och ändå så dalar resultaten – framförallt i matematik. Det har dessutom visat sig under våren att lärartätheten i snitt är lägre i rika kommuner än i fattiga samtidigt som resultaten är högre i de rika.

Det ekonomiska tillskottet till skolan som skulle kunna tas från rut-avdraget, förutsatt att det visar sig inte vara självfinansierat, skulle alltså inte förändra en trend i skolan. Antagligen skulle det göra mer nytta i skolan men det skulle bara bromsa fallet. Marginellt.

Det som är det allvarliga med rut-avdraget är ju inte att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö använder det sjufaldigt mer än föräldrarna i Botkyrka respektive Södertälje. Problemet ligger ju i att det finns barn i såväl Danderyd som i Botkyrka som inte får någon hjälp, stöd eller uppmuntran överhuvudtaget. Det som förvärrar resultatet är att det som framförallt påverkar elevers resultat är inte vilken skola man går i eller vart man bor utan föräldrarnas utbildningsnivå. Samtidigt är det väl inget som protesterar när man antar att föräldrarna i Danderyd och i Lidingö har högre utbildningsnivå inom det svenska skolsystemet än sina likar i Botkyrka och Danderyd?

Kombinationen av inget rut-avdragsanvändande och föräldrar med låg utbildningsnivå är en katastrofal kombination. Det är detta som är kärnproblemet. Inte att socioekonomiskt välmående kommuners barn har hjälp till kunskapsinhämtning efter skoltid utan att de övriga kommunernas barn inte har det.

Denna debattartikel är inte ett försök till att angripa eller försvara rut-avdraget utan att peka på ett behov av kostnadsfritt alternativ för de eleverna som inte får någon hjälp efter skoltid.

Till sist, kom ihåg när ni debatterar ämnet att ordet läxhjälp är missvisande. De flesta elever har inga ordinerade läxor när de får läxhjälp. De har på eget initiativ valt att försöka öka sina kunskaper.